Det sticker i ögonen när föräldrar låter sina barn vara kvar på förskolan för att ha egentid,skriver en förskollärare. Foto: Hasse Holmberg / TTINSÄNDARE. Förskolan är en fantastisk plats för barn och en fantastisk plats att arbeta på,men bara när det finns tillräckliga resurser. Kommunerna klarar inte det själva,utan staten måste gå in,skriver den mångåriga förskolläraren Ulrika Gustafsson.
Förskollärare är ett fantastiskt roligt,utmanande och inspirerande arbete som jag älskar.
Jag följer debatten om barns vistelsetid och känner att en viktig detalj fattas. Det handlar inte om att barn inte skulle få vara på förskolan,utan var barnen mår bäst.
Under mina 30 år i yrket har jag sett barns vistelsetid öka. Ofta har barn 45–50 timmars arbetsvecka och det finns ingen reglering för semester eller ledighet för barn.
En del barn har faktiskt aldrig ledigt,även om de är få. Barngrupperna är ofta större än Skolverkets rekommendationer och personaltätheten lägre.
Allt fler barn får behov av stöd eftersom stora barngrupper blir för stressiga. En del får utåtagerande beteende som påverkar hela barngruppen. Andra vänder sig inåt och får andra typer av problem.
Extra personal vid stödbehov finns inte längre att få. Det har inte heller tillkommit någon reglering av personaltäthet,även om barnen generellt sett går längre dagar.
Vikarier är svåra att få tag i. Många gånger är det till och med vikariestopp,vilket gör att ordinarie personal måste jobba övertid eller helt enkelt ”klara sig ändå”.
Barnens trygghet måste naturligtvis alltid prioriteras och det som faller bort är den pedagogiska verksamheten. För den som inte känner till förskolans verksamhet inifrån kanske det låter som en kompromiss som är ok,och det kan det vara. Någon enstaka gång. Men när det blir dag efter dag,vecka efter vecka … Då är det inte ok.
Studier visar att förskolepersonal ofta blir utmattade och långtidssjukskrivna. Vad gör det med våra barn?
Förskoleupproret demonstrerar och försöker förklara att problemen som drabbar många barn längre upp i åldrarna – med problematisk skolfrånvaro och kriminalitet – kanske hade kunnat förhindras om fler vuxna haft möjlighet att ge sina barn mer kvalitetstid när de var små.
Allt färre söker förskollärarutbildningen på universitetet och gymnasial barn- och fritidsutbildning. Kommuner stänger förskolor på grund av minskat barnafödande,trots att man i många år haft för stora barngrupper och att det nu skulle kunna ta ner barngruppsstorlekarna till normal nivå.
Då sticker det faktiskt i ögonen när föräldrar låter sina barn vara kvar på förskolan för att ha egentid.Det finns inga förskollärartjänster att söka,trots att det saknas personal för att kunna bedriva förskoleverksamheten som skollagen och läroplanen för förskolan anger. Det finns inte pengar till det i kommunerna.
Samtidigt bli kraven högre (läroplanen reviderades senast i fjol). Då sticker det faktiskt i ögonen när föräldrar låter sina barn vara kvar på förskolan för att ha egentid,hur väl de än behöver den.
30 timmar i veckan åberopas av politiker som barnens rättighet. Ja,det skulle man kunna säga att det skulle kunna vara,men då måste förskolan vara en plats för alla barn kan må bra och utvecklas tillsammans med vuxna som kan göra sitt jobb utan att slita ut sig.
Förskolan är en fantastisk plats för barn och en fantastisk plats att arbeta på – när det finns resurser för att den ska fungera så som det är tänkt. Kommunerna klarar det inte själva,här måste staten gå in.
Ge gärna barn rätt till mer vistelsetid,men ge först förskolan möjlighet att ge barnen en kvalitativ tid på förskolan. Satsa pengarna där nu,medan svensk förskola fortfarande har ett gott internationellt rykte.
Vi lever på gamla lagrar och jag misstänker att många här i Sverige inte heller vet hur vår förskoleverksamhet förändrats.
Lyssna på oss pedagoger! Vi har ett inifrånperspektiv som sällan kommer fram i debatten.
Mer om insändare: Så skriver du på insändare och svar
Fler insändare: insandare
微信扫一扫 立即联系我们
简体中文
