Insändare. Busch måste skapa jämlik tillgång av el i hela landet

Närings- och energiminister Ebba Busch (KD) på presskonferensen i fredags när hon gick till storms mot EU:s planer för de så kallade flaskhalsavgifterna på 85 miljarder kronor. Foto: Lars Schröder/TTINSÄNDARE. Energiminister Ebba Busch (KD) bör skrota regeringens planer för de så kallade flaskhalsavgifterna. Att förbättra stamnätets kapacitet att transportera el mellan olika elområden och bygga vindkraft i söder är viktigare än att lägga mångmiljardbelopp på ny kärnkraft,skriver Roland Andersson.

Sveriges elförsörjning har stora geografiska skillnader i produktion och konsumtion med överproduktion i de två nordliga elområdena (SE1 och SE2),baserad på vattenkraft och vindkraft,och i princip jämvikt mellan produktion och konsumtion i Mellansverige (SE3),med tyngdpunkt på kärnkraft. Södra Sverige (SE4) har ett produktionsunderskott med tyngdpunkt på vindkraft.

Kraftledningarnas kapacitet att överbrygga dessa obalanser är tyvärr otillräcklig. Det stora överskottet i norr har tidvis resulterat i mycket låga elpriser i SE1 och SE2,vilket gett lönsamhetsproblem för vindkraft. Omvänt har priserna i SE4 tidvis varit mycket höga,delvis på grund av den bristande överföringskapaciteten,men även på grund av kopplingen till den konkurrensutsatta gemensamma elmarknaden med EU. Vårt sydligaste elområde har fått ”tyskpriser” på el.

Dessa stora prisskillnader mellan elområden har skapat stora flaskhalsinkomster,som planeras användas för att förbättra stamnätets kapacitet att transportera el mellan elområden. Nu höjs röster bland kärnkraftsförespråkare att dessa medel i stället ska användas för att bygga ny kärnkraft i söder.

Skillnader i elpris mellan landets fyra elområden har uppstått under 2020-talet,påtalar insändarskribenten. Foto: Läsargrafik/Roland AnderssonDe regionala prisskillnaderna började märkas under 2020 och nådde en kraftig topp under 2022. De har sedan dämpats,men finns fortfarande kvar. Orsaken till dessa regionala prisskillnader är kontroversiell. Kärnkraftsförespråkare hävdar att de orsakats av politiskt motiverad förtida nedläggning av kärnkraft.

Det är framför allt el från vindkraft som lett till en ökad svensk elexport under de senaste åren,påpekar insändarskribenten. Foto: Läsargrafik/Roland AnderssonStatistik över den totala elproduktionen i Sverige visar dock ingen minskad produktion relaterat till tidpunkterna för stängning av kärnkraftsreaktorer,vilket förklaras av en snabb utbyggnad av vindkraft.

Prisökningarna kan därför inte förklaras av bortfall av kärnkraftens bidrag till den totala elförsörjningen,särskilt som vi ser ett överskott av el på grund av ökande produktion och minskande konsumtion och en kraftig ökning av elexporten sedan 2011.

På grund av kopplingen till den europeiska elmarknaden tenderar vi att få kontinental prisnivå,särskilt i SE4. Detta kan tydligt ses av den kraftiga pristoppen 2022,som orsakades av bristen på gas i Europa på grund av invasionen av Ukraina. Vi hade ingen brist på el i Sverige.

Ny kärnkraft i SE4 skulle därför inte innebära någon lösning på de stora regionala prisskillnaderna inom Sverige,om dessa främst beror på otillräcklig överföringskapacitet från norr till söder och integreringen i den europeiska elmarknaden. Att bygga ny kärnkraft i SE4 skulle bli dyrt och riskerar enbart att leda till en ökad elexport till EU.

Att använda flaskhalsintäkterna i enlighet med de ursprungliga planerna,alltså förbättra stamnätets kapacitet att transportera el mellan elområden,vore därför en mer långsiktig lösning med en jämlik tillgång av el i hela landet. Mer riktad lokalisering av ny vindkraft närmare konsumenterna i söder är också motiverad.

Ny kärnkraft kan möjligen bli ett komplement när dagens kärnreaktorer gjort sitt. Men ingen vet hur elmarknaden ser ut om 20–30 år.

Mer om insändare: Så skriver du på insändare och svar

Fler insändare: insandare