Insändare. Sverige legitimerar talibanernas skräckstyre

Talibanska soldater i Kabul. Den svenska regeringens att utvisa afghaner bryter mot internationella flyktingkonventioner,menar insändarskribenten. Foto: Ebrahim NorooziINSÄNDARE. Tidöregeringen borde förstå att varje form av interaktion med talibanerna uppfattas som en legitimering av regimen i Kabul. Är Sverige på väg att normalisera efterlysta talibaner som vill skapa ett medeltida samhälle? undrar den svensk-afghanska journalisten Najawa Alimi.

När Sveriges samtal med talibanerna i Afghanistan nyligen offentliggjordes tänkte jag först att en sådan dialog skulle föras med fokus på frågor om mänskliga rättigheter. Men jag var naiv.

I stället planerar regeringen samtal med talibanerna,som leder till en försämring av afghaners mänskliga rättigheter i Sverige. Det är nämligen så att den svenska regeringen definierar dessa samtal inom ramen för ”praktiska frågor kring återvändande av migranter”. Det betonas att kontakterna sker på teknisk nivå och inte innebär ett erkännande av talibanerna. Även om det uttalade målet är ”utvisning av kriminella personer”,ger valet av motpart och etableringen av kontakter på hög nivå talibanerna politisk legitimitet.

Utvisningspolitik börjar vanligtvis med deporteringar av ”kriminella personer” till ett visst land,men kan snabbt utvidgas till bredare grupper. Denna oro finns nu bland många svensk-afghaner; en oro för att denna nya process gradvis kan komma att omfatta personer som varken är kriminella eller ett säkerhetshot.

En av dem som nu oroar sig för sin framtid är stockholmaren Yahya,en afghansk asylsökande som fått avslag från Migrationsverket,som säger: ”Ja,det här har verkligen gjort mig orolig. Den svenska regeringen talar om utvisning av personer som är misstänkta för brott,men enligt mig kan detta gradvis bli ett verktyg för att utvidga utvisningarna till andra asylsökande.”

Svensk-afghanen Omid Mohammadi,som länge varit aktiv inom migrationsfrågor,är ledsen när jag når honom per telefon. ”Sveriges agerande sänder ett dubbelt och problematiskt budskap. I praktiken kan detta uppfattas som en indirekt legitimering av talibanerna.”

Alla borde förstå att varje form av interaktion med talibanerna – en grupp som fortfarande saknar bred internationell legitimitet och har en dokumenterad historik av människorättskränkningar – uppfattas som en indirekt legitimering. Det mest anmärkningsvärda är att Sverige sätter sig vid förhandlingsbordet med en rörelse,vars ledare är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen (ICC) för grova människorättsbrott,särskilt mot kvinnor och flickor.

Detta riskerar att bli en tydlig form av legitimering. Det skapar oro för konsekvenserna för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i Sverige.

Sverige har undertecknat internationella flyktingkonventioner,förpliktade till principen om ”non-refoulement”,att inte återföra någon till en plats där en person riskerar förföljelse eller allvarlig skada. Att börja skicka asylsökande till Afghanistan under talibanernas styre,där omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter rapporteras,väcker frågan om i vilken utsträckning dessa åtaganden respekteras.

När en person återförs under sådana omständigheter till Afghanistan bör vi fråga oss två frågor: Till vilket system i Afghanistan överlämnas personer? Vad väntar dem där?

Denna diskussion handlar inte om kriminella personer,utan om individer som utan att ha begått något brott befinner sig i en situation där de kan deporteras till en plats där deras säkerhet och frihet inte är garanterade. I en sådan situation uppstår en allvarlig oro kring hur långt migrationspolitiken kan gå – och om den kan drivas till ett pris som står i konflikt med grundläggande principer om mänskliga rättigheter.

Konsekvensen av Sveriges vilja till dialog med talibanerna tvingar mig ställa en grundläggande fråga till den svenska regeringen: Är Sverige på väg att normalisera de efterlysta talibanerna som vill skapa ett medeltida samhälle i Afghanistan,ett helvete för kvinnor på jorden?

Mer om insändare: Så skriver du på insändare och svar

Fler insändare: insandare